Knutbydramat är en story som inte de mest välbetalda manusförfattarna i Hollywood hade kunnat slänga ihop. Det närmsta man har kommit är väl Ari Asters Midsommar som definitivt delade ett antal gemensamma nämnare men inte ens där lyckades man matcha tyngden i den där helt absurda händelsekedjan med sin nästan orealistiska ensemble. Visst, Midsommar var en synnerligen otäck historia med tillhörande dålig stämning men det spelade ingen roll hur många obekväma scener Aster slängde in, man visste att det trots allt var ren fiktion. Bara hittepå och dramatisering. Det var inte så där det gick till i Hårga, Hälsingland. Tyvärr kan man inte säga samma sak om Knutby, Uppland. Där var precis allt sant och det som började som, vad man trodde, en ”vanlig” grannfejd på landsbygden skulle successivt utvecklas till ett av det mest bisarra mordfallen i Sverige i modern tid. En helt osannolik historia med så många obesvarade frågor. Men trots alla dessa frågetecken som fortfarande hänger över byn vet de flesta förmodligen vad som skedde i Knutby år 2004. Skotten som avlossades, barnflickan som hade blivit ledd i fördärvet av sin egna pastor och Kristi brud som var troförlovad med Jesus själv men i själva verket framställdes mer som Djävulen. Bilderna som kablades ut i media visade en snötäckt idyll med tända lampor i alla fönster. Utspridda trävillor med vita knutar och rykande skorstenar. Ja, på ytan såg Knutby mest ut som det där obligatoriska julkortet man på den tiden skickade till sina avlägsna släktingar. Ni vet, innan sociala medier såg till att man slapp stressa med det där mitt i julhandeln. Nu är det bara att skicka en tomte-emoji och en gran.
Samtidigt fick vi veta att något hade hänt i Knutby. Ett mord och ett mordförsök. Och det var förstås inget nytt med det, eller uppseendeväckande. Det var knappast varken första eller sista gången det skulle begås ett mord och mordförsök, varken på landet eller i storstaden. Det som gjorde att just Knutby stack ut från statistiken var naturligtvis att det hade skett i en frikyrklig miljö. Då visste man inte av vem eller varför men när sanningen började rullas upp var det nog få som inte satte både glögg och lussebulle i halsen. Lilla Knutby skulle visa sig vara en högborg för dekadens och en synnerligen smutsig härva av religion, sex och ond bråd död uppdagades. Kvällstidningarna firade förstås julafton varje dag men vi som följde det hemifrån, i familjesoffan trodde knappt våra ögon och öron. En sexsekt? I Sverige? Hjärntvätt? I Knutby?
Efter en riktigt rörig utredning och rättegång straffades de som ansågs vara skyldiga men samtidigt var det många som inte riktigt kände att man var helt nöjd med utfallet. Inte gällande själva påföljden då, den var det inga klagomål på men det var för mycket som inte stämde med själva bevisningen. Alldeles för många lösa trådar som ingen hade velat eller orkat nysta i. Man ville ha svar helt enkelt. Två som definitivt inte tänkte nöja sig var journalisterna Anton Berg och Martin Johnson, kanske mest kända som grävare i podden Spår där de utforskar alternativa lösningar på juridiskt uppklarade fall. En duo som nyligen lyckades presentera ny bevisning i fallet Kaj Linna, och därmed fick honom frikänd efter att ha suttit inlåst i tretton år.
Jag har själv Spår som en av mina personliga poddfavoriter och gillar allt de har gjort så det var klart att jag var både eld och lågor över nyheten att Berg och Johnson skulle börja göra true crime för TV. Jag menar, först började Nils Bergman bakom Rättegångspodden att göra TV och nu dessa två högst kompetenta herrar. What a time to be alive! Knutby var jag väl inte riktigt lika exalterad över. Jag kände väl någonstans som de flesta, att det hela var utagerat och funderade på hur de skulle kunna blåsa nytt liv i den där gamla härvan igen och helt, ärligt, ville jag ens det? De som var skyldiga var onekligen så skyldiga man kan vara så låt de sitta där de sitter och bli bortglömda. Men samtidigt var jag ju medveten om den enorma potentialen i en TV-serie av Berg och Johnson och dessutom på HBO, med regissören till Bron (Henrik Georgsson). Det där var förstås en kombination som fullständigt skrek kvalitet och efter att ha sett Knutby: I blind tro kan jag konstatera att jag hade helt rätt i den känslan och att Berg och Johnson gjorde helt rätt i att fortsätta gräva för här ligger det fortfarande en hel kennel begraven.
Jag kommer nu att gå in på detaljer där gärningsmän och detaljer kring brottet avslöjas. Det här var som sagt en väldigt uppmärksammad händelse så alla vet säkert vilka, hur, var och varför men jag slänger ändå ut en SPOILER ALERT från och med nu.
Den stora anledningen till att just det här mordet blev så uppmärksammat var ju att mordoffret visade sig var Alexandra Fossmo, fru till Knutbyförsamlingens pastor Helge Fossmo och att den som utförde mordet var deras barnflicka, Sara Svensson. En ung församlingsmedlem som Helge dessutom hade ett utomäktenskapligt förhållande med. Det hade varit skruvat nog men det stannade ju inte där. Bevisningen pekade på att han hade fått henne att tro att Gud ville att Alexandra skulle dö, att hennes tid på Jorden nu var ute och att hon måste ”hem.” Genom anonyma SMS fick han Sara att både köpa mordvapen och skjuta hans fru. För så är det ju med anonyma SMS gällande mord. De kommer förstås alltid från Gud fader själv. Hon tvekade först men fick veta att om inte hon gör detta så kommer Gud att straffa henne.
Under utredningen skulle det även visa sig att Helge hade sexuella förhållanden med merparten av församlingen, inte minst den skottskadade grannens fru men även med Åsa Waldau, den kvinnliga pastor som utmålades som Kristi brud. Det vill säga trolovad med Jesus själv och hon var alpha och omega. Hon var början och slutet. Hela församlingen gick i princip bara runt och väntade på att frälsaren skulle dyka upp och claima sin hustru. Men eftersom detta aldrig inträffade blev Waldau skogstokig och vände sig mot sin egen flock, beskyllde dem för att vara svaga i sin tro och bestraffade sina adepter med både fysisk och psykisk terror. Under tiden bytte församlingen partners som andra byter underkläder. Man låg i princip med alla, förutom sina egna partners. En spade var förstås inte en spade i Knutby utan istället för att säga att man helt enkelt knullade runt så var det istället tal om själavård och att det var det enda sättet att komma närmare Gud. I kombination med de ständiga lögnerna solkade det förstås ner församlingen rejält men det var inget man tog i beaktande under rättegången. Åklagaren sade själv att det var bevisen som betydde allt, sanningen var sekundär. Och visst, Helge Fossmo fick livstid för anstiftan till mord och Sara Svensson blev dömd till rättspsykiatrisk vård och det var det. Bevisen räckte. Skulden var utredd och där släckte man ljuset och gick hem. Siste man stänger dörren.
Knutby: I blind tro vill göra precis tvärtom. Här vill man veta sanningen och den får mig faktiskt att tvivla på allt. Inte på själva skulden hos de inblandade, det handlar fortfarande om ett gäng hjärntvättade, lögnaktiga tokstollar som mördade sina vänner och skyllde på Jesus för att få ligga runt men på bevisen och även om de som nu sitter, sitter precis där de skall så kan jag inte låta bli att känna att betydligt fler borde skaka galler. Berg och Johnson presenterar helt nya detaljer i utredningen och har dessutom fått till unika intervjuer med de inblandade, vilket såklart är oerhört imponerande. I synnerhet när det kommer till Sara Svensson som konstant vägrat intervjuer i femton års tid men det är ju så de jobbar och det är bara att än en gång lyfta på hatten. Det är nämligen en hel del nytt som avslöjas och vissa saker fick mig verkligen att haja till och ifrågasätta utredningen. Inte minst med tanke på det chockerande slutet. Serien är dessutom oerhört snyggt orkestrerad med en minutiöst återskapad miniatyr av Knutby där vi får insyn i varje utredningsteknisk detalj och som tittare får vi under samtliga sex avsnitt ta del av Berg och Johnsons egna tankar kring fallet i dialogform, vilket ger en känsla av interaktivitet som man normalt inte får i en true crime-serie. Visst kan det säkert uppfattas som riggat och lite överdramatiskt men personligen tycker jag att det blåser nytt syre i en genre som börjar bli lite mättad.
Så får vi äntligen veta sanningen nu? Nej, och det får vi förmodligen aldrig. Precis allt tyder på att den tar de inblandade med sig i graven även om man kan tycka att det är ett rejält hyckleri och att sätta käppar i de egna hjulen. Församlingens mål var trots allt att få Jesus att stiga ner från himmelen för att gifta sig med Åsa Waldau och med tanke på att själslig renhet, något det alltså inte fanns minsta tillstymmelse till är en förutsättning för Jesu återkomst så torde den affärsidén tidigt varit tämligen stekt. Det skulle ju dock snart visa sig att för Åsa så lockade guld och kändisskap förmodligen mer än religionen och när skandalen gjorde så att hon inte fick fler dyra gåvor, resor eller inbjudningar till talk-shows bet hon och slog sina lärljungar istället. Hennes reservmake i väntan på Kristus ankomst, pastorn Urban Fält hade dessutom ”själavård” med minderåriga så känslan är väl att Jesus nog inte var så taggad på det där giftermålet längre. Han stannade helt sonika hemma och vem kan klandra honom?
Knutby: I blind tro finns att streama på HBO Nordic
Inlägget Knutby: I blind tro – Sekten är fortfarande värst när Knutbydramat skärskådas på nytt dök först upp på Onyanserat.
